Kärngumma tycker ungdomen är lika bra nu som förr

Nerskrivit från Dagladet 20 juli 1951

En riktig kärngumma är änkefru Anna Katarina Bergström, och man har svårt att tro att hon på lördagen går in i sittionde decennium.

Mycket har passerat revy under hennes levnad och många sorger har hon helt naturligt fått genomgå, men ändå humöret prima och livssynen optimistisk. Hon ser

Positivt på utvecklingen och tycker att ungdomen är lika bra nu som fordomdags.

---- Ungdomen är så bråd nu för tiden, men det tycker jag inte är något fel, säger fru Bergström. Tänk så lite vi visste tills vi var vuxna i min ungdom.

Inte behöver de heller slita så ont nuförtiden, och det är ju gott och väl, folk fick faktiskt arbeta ihjäl sig förr och min egen far gick säkert en för tidig död till mötes

genom sitt ständiga slit. Förutom hemmanet som låg ovanför järnvägsstationen i Nedansjö, hade han även hand om postskjutsen mellan Vattjom och Källsta.

11-årig fäbodjänta

Fru Bergström fick tidigt börja hjälpa till med sysslorna i hemmet och redan som elvaåring var hon tillsammans med sin syster sommartid på fäbodan. Där hade de båda flickorna ansvaret för mjölkningen av några kor och åtskilliga getter.

---- Fäbodstugan låg på andra sidan Stödesjön och vi fick själva varje dag bära ned de tunga mjölkspannarna till sjön, ro över dem till järnvägsstationen och sända dem med järnvägen till Sundsvall. När jag fått några år till på nacken tog jag plats som hembiträde i Sundsvall hos Prosten Boström, där jag arbetade ett par år.

När min syster som var gifte sig med Tomas Bergström och lämnade honom ensam med ett par små åkte jag tillbaka till hemtrakten för att hjälpa honom med hemmet och barnen.

Fru Bergström gifte sig sedemera år 1887 med Tomas Bergström och blev husmor på Tomasgården. Sedan dess har hon varit hembygden trogen.

---- Mycket har förändrats under mina år på den här gården, fortsätter fru Bergström. Ladugården, stallet och sist mangårdsbyggnaden byggde min gubbe om och logen

flyttades till ett lämpligare ställe. Den gamla sommarstugan, som tidigare varit s.k. färdgård, där resande ofta tog in på sina färder, revs och en ny byggdes upp.

Stall för inte mindre än 28 hästar fanns på den på gården.

Bönsal i hemmet

Fru Bergström är djupt religiös och har alltsedan 20-årsålder tillhört Missionsföreningen i byn. På Tomasgården hade man en särskild bönesal, där andaktstunder ofta hölls på den tiden det ännu inte fanns missionshus i Nedansjö.

---- Det kom ofta kringresande predikanter till trakten på den tiden och ofta bodde de hos oss, berättar fru Bergström vidare. Då ordnade bönestunder på kvällarna och vi hade en särskild sal med träbänkar iordningställda för bönestunden. Senare byggdes missionsföreningen och Brödarförsamlingen tillsammans med Missionshuset och då behövdes bönsalen i hemmet inte längre. Numera har Missionsföreningen köpt Brödarförsamlingens del i Bönehuset och är ensam ägare därtill.

Tomas Bergström var en riktig klockarfar för Nedansjöbyn. Han var sålunda en auktoritet på byastämman och medlem i skolråd, fattigvård m.m.

Äldste sonen Helmer har gått i faders fotspår och innehar en hel del förtroendeuppdrag i byn.

Trots sin höga ålder är fru Bergström pigg och vital. Hon har fortfarande eget hushåll och sköter alla sysslor, endast vid storstök anlitar hon hjälp.” Jag har alltid tyckt om att arbeta och jag skulle inte ha ro att ligga still. På min hörsel är det inget fel, men däremot ser jag illa och ibland ansätter värken mig, så jag är tvungen ta mig en vilopaus ibland”,säger fru Bergström till sist och återgår till städningen.

BONUSUPPGIFTER som jag fått en viss hjälp med, men är inte helt hundra på detta. Är det någon som vet bättre?

Anna Katarina Bergström kallades ”Mammis”, hon var född Sundin år 1861 dog 1953.

Hennes syster Sara Margareta Sundin född år1859 och dog 1885.

Deras föräldrahem Nedansjö 2:61/4 skulle ha legat nedanför scoutstugan på Plantvägen, där det i dag finns en kallkälla, stengrund, bärbuskar och träd kvar. Den tomten heter i dag Nedansjö 2:96, och tillhör SCA Skog AB.

Flickornas föräldrar hette Elias Larsson ( Sundin )född 1824 och dog 1872 i Nedansjö kom ifrån Ede Stöde och Mamman Ingrid Märta Olovsdotter född 1820 och dog 1883 i Nedansjö men kom från Torp.

Först gifte sig Sara Margareta år 1881 och sedan Anna Katarina år 1887 med Tomas Petter Thomasson, som var född 1858 och dog 1927, tog sig under sin knekttjänst enligt tidens bruk namnet Bergström. Missionshuset byggdes år 1909.

Sara Margareta fick tre barn, av vilken en dotter Inga född 1883 och dog 1926.gifte sig år 1910 med hemmansägare Gustav Adolf Dahlén.

Anna Katarina och Tomas Petter fick flera barn som dog i späd ålder, men två har uppnått mogen ålder, dottern Jenny född 1898 och död 1950, som var lärarinna i Nedansjö, samt Tomas Helmer född 1892 och död 1972

Britt-Marie Eriksson 2008