TYRA - LÄRARINNAN MED RÄTT ATT SKJUTA SKARPT
En skolas historia är ett i mycket dess lärare. I Nedansjö skola tjänstgjorde lärarna länge och var stora auktoriteter i bygden. Den överlägset längsta tjänstetiden hade Tyra Lindberg-Ranke från 1911 -1953.
Fröken Ranke gifte sig sedemera med kollegan Oskar Lindberg som anställdes
som folkskollärare år 1924.Tyra Ranke gjorde sensation genom att
delta i skyttetävlingar vid Kåpan, festplatsen i Hällsjö.
Tjejer som sköt i kapp med gubbarna var mycket ovanligt under 1910-talet.
Oskar Lindberg tjänstgjorde vid skolan till 1942. Han undervisade i Nedansjö
också då han hade tjänst som överlärare i Stöde.
Han blev sedan överlärare i Skön, folkskoleinspektör i Hudiksvall
och avslutade sin långa läraregärning
som folkskoleinspektör i jämtland. Men hans fasta punkt i tillvaron
förblev
hela tiden Nedansjö.
Oskar Lindberg var en av männen bakom bildandet av Nedansjö IK och
var
Också klubbens första ordförande .Givetvis var han också
mannen bakom bildandet av en skolidrottsförening i byn.
Jenny Eriksson kom till Nedansjö skola år 1945. Hon var dotter till
Hemmansägare Thomas Bergström, mannen som år 1903 upplät
mark till skolbygget.
Konrad Sjöstedt var en av bygdens söner, kusin både med ovannämnda
Jenny Eriksson och med Nedansjös stora profiler häradsdomaren och
bankmannen
Helmer Bergström.
Sjöstedt som var lärare vid skolan åren 1921 till 1924, kom
med ungdomliga
idéer och förslog att skolrådet skulle inköpa tre dryckesautomater
med vatten,
en till varje klassrum.
De skulle vara mer hygieniska än de skopor som barnen använde. Men
nymodigheterna gillades inte av de ekonomiska försiktiga gubbar som bestämde.
I stället fick Thomas Bergström i uppdrag att undersöka om det
gick att laga de gamla vattenhinkarna. Annars fick nya köpas. Några
nya dryckesautomater blev det inte.
TUNGT FÖR ”VAKTIS”
Skolpersonalen har genom åren inte enbart varit lärare. Vaktmästeri
och bespisning måste också fungera. För vaktmästaren var
eldningen det tungsammaste. Anna Westerlund hette den kvinna som många
gamla elever minns med vördnad och beundran. Innan skolan välsignades
med central-
värme år 1939 skulle hon i tidig otta ha fyr i de stora kaminerna
för att få upp värmen i lärosalarna. Hon fick t.o.m. hugga
veden själv. Städning av skolan ingick också. Efter henne tog
svärsonen Einar Lindeberg över vaktmästaransvaret och hans hustru
Ingeborg skötte bespisningen.
Anna Westerlund var farmor mormor till Adrian Johansson i sexårs-gruppen
Tilägg:
Anna Westerlund född 1880
Dotter: Ingeborg Lindeberg född Westerlund född 1920
Dotter: Rose-Marie Johansson född Lindeberg född 1941
Son: Lars-Håkan Johansson född 1961
Son: Adrian Johansson född 2000
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
NÖDBESPISNING
I Nedansjö organiserades den första skolbespisningen redan i slutet
av 1910-talet och en bit in på nästa decennium. Det var ”industribarnen”
från Hemgraven som for speciellt illa och skolrådet bestämde
att dessa barn skulle få ett mål mat hos Gustaf Dahléns.
Olivia Berglund traktens barnmorska och kokerska stod för mathållningen.
”Bondbarnen” föresattes själva ta med matsäck till
skolan.
- Det fanns fattigdom även uppe i byn och givetvis ansågs det i endel
hem orättvis att bara ”hemgravarna” fick skolmat.
År 1949 gjordes en jämförelse mellan portionskostnaderna vid
de olika skolorna i Stöde. Den visade att portion serverad i Hullsjön
kostade 55 öre och i Nedansjö 51 öre. Men billigast var Ede skola,
där varje skollunch kostade 42 öre