Förord av Andreas Wikström Key:
Jag vet inte vart denna artikel publicerades någonstans. Jag fick en kopia av den på pastorsexpeditionen i Stöde.

Kapten Erik Svensson
Stödesonen som kämpade i Gustav II Adolfs arme av Harry Mohlund

Många unga män från Stöde socken i Medelpad blev utskrivna som soldater i armen under 30-åriga kriget. Av alla är Erik Svensson den ende jag funnit, om kom att stiga i graderna till kapten.
I Johan Nordlanders Norrländska samlingar del II, finns bland annat en avskrift av komminister Nordenströms beskrivning av Stöde socken, skriven på 1760-talet.
På sidan 73 skriver han:

"Vi komma nu till ett nytt tidevarv, varuti en annan man ifrån denna socken visat sin manhaftighet. Erik Svensson med tillnamnet Trana, född i Nedansjö by. Han blev 1642 utnämnd att gå knekt för faderns hemman, det han med krigstjänst skulle äga, ifall hans syskon ej förmådde utlösa honom med pengar. Trana tjänte sig upp från gemen soldat, så att han redan 1648 var löjtnant, och fick samma år av Drottning Kristina skattefrihet på sitt hem, i sin och hustruns livstid. Sedermera blev Trana Landskapten, och hade sin indelning här uppe i socknarna. Han var en barsk krigsman, ty han hade efter sin hemkomst berättat om sin framfart i Polen och sagt. Hur det grämde honom att han icke skonat värnlösa mödrar, och inte låtit däggande barn leva, som på barnsligt vis log, när han med blänkande värja grasserade dem inom husen. Av en dansk amiral tog han värjan genom äntring, samt tog amiralen själv tillfånga. På Sundsvalls rådhus blev dennes värja uppsatt till åminnelse, men är förmodligen länge sedan brand förstörd. Men Tranas egen värja, som här i kyrkan insattes när han begrovs, förvaras ännu. Trana dog 1671 och ligger här begraven. Dess hustru Ingrid Tolsdotter hade möda att utfå den lön som innestod efter hans död. Sonen Tore Eriksson ärvde hemmanet, men ehuru de gamla kämpar gjorde sig under tiden rike på sina krigståg, så har det dock intet räckt till många arvingar. Långt lärer det även varda, tills någon bondeson härifrån kommer att respekteras såsom hövitsman."
 
Så långt Nordenströms berättelse. Berättelsen väckte eller retade min nyfikenhet, varpå jag började forska närmare i saken.
Efter mycket letande i de militära rullorna fann jag Erik Svensson Trana. Denne Trana, född 1596 i Småland, tjänstgjorde vid Österbottens regemente i Finland. Där hade han gjort en kometartad karriär. Han blev adlad 1649 under namnet Tranfeldt.
Men det finns också en annan Erik Svensson, enligt Armens rulla 1648:10, som enligt egen utsago tjänat som soldat under 26 år. Detta pekar på att han blev utskriven år 1622.
Vid genomgång av utskrivnings- och roteringslängdema på SVAR i Ramsele, visar det sig att han bör ha gått i krigstjänst efter 1623 men före 1627. Längder för de mellanliggande åren saknas. Erik Svensson upptas 1623 som vapenförman i sin födelseby, Nedansjö i Stöde, och 1627 är han utgången.
Vid den tidpunkten befann han sig med det Norrländska storregementet i Polen. 1628 blir han korpral vid Ruthencrantz kompani, vilket ingick i Lennart Tor­stenssons arme (redan då ibland benämnts som Hälsinge regemente).
Inga stora drabbningar eller fältslag utkämpades av infanteriet, men skärmytslingar och nålstick hörde till vardagen. Ett större slag utkämpades, vid Stuhm, men där deltog nästan enbart kavalleri.
Regementet flyttades, efter stilleståndet i Altmark hösten 1629, till Tyskland. Delar av regementet hemförlovades samma höst, från Elbing. Sjukdomar och förluster i strid hade då tagit 386 man. Hemmavaron blev dock mycket kort. De hemförlovade återkallades och låg en tid i garnison i Tyskland. Kompaniet återkommer till Sverige 1634.
År 1635 bildas ett nytt regemente, Hälsinge regemente. Svensson har nu avancerat till Förare. Han ingick då i kapten Spåres kompani och förflyttades de följande åren mellan olika kompanier (1638 i Måns Rangvaldssons kompani och 1641 i Bengt Bengtssons kompani, då med folk enbart från Medelpad).
Kompaniet ligger lång tid i garnison i Denim. Regementet hade en relativt lugn period under tiden i Pommern. År 1643 utnämns Svensson till fänrik i Lars Carlsson Burmans kompani. Kompaniet bestod av folk från Medelpad samt socknarna Bergsjö, llsbo, Hassela, Harmånger, Jättendal och Gnarp i Hälsingland.
1 juni 1644 ingår kompaniet i de trupper som går ombord på flottan och blir därigenom indragna i slaget vid Femem. Förmodligen är det nu som Svensson tar den amiral tillflinga. vars värja vid ett senare tillfälle, enligt Nordenström, skall ha blivit deponerad i Sundsvall.
År 1646 infördes en förändring i den militära organisationen. Ett nytt regemente bildas, Ångermanlands regemente. Ett regemente bär oftast sin chefs namn och detta kallas Thomas Gerfeldts regemente. Erik Svensson förflyttas till rege­mentet som löjtnant i kvartermästare Erik Rosensköld kompani.
Mönstringen sker vid Sunds prästgård den 2 mars 1646. Kompaniet medföljer därefter regementet till Tyskland, där det huvudsakligen används i garnisons­ tjänst. Rosensköld dödas 1647 i en duell med Hovjunkaren Thomas Gerfeldt junior. Det förväntas då att Svensson, i egenskap av närmast i tjänsteställning, skulle bli ny chef. Men av någon orsak befann han sig då i Sverige.
Sista gången Svensson upptas i meritförteckningarna är år 1648, då fortfarande som löjtnant. På försommaren samma år rekryteras nytt manskap för att sändas till Tyskland. Erik Svensson, då vid 6.kompaniet Thomas Gerfeldts regemente, medföljer. Trupperna var avsedd att förstärka därvarande garnison eller möjligen anslutas till huvudarmén. Huvudarmén drog ned mot Sydtyskland för att utöva påtryckning på den kejserliga armen. Fred slöts först den 14 oktober, den så kallade Westfaliska freden. Trupperna landsteg i Wolgast den 16 juli, efter en ganska besvärlig överfart.
Åren 1649-56 har jag ej kunnat finna några uppgifter om Erik Svensson. Han återfinns dock 1657 i en rulla, då som kapten, när hans kompani mönstrar i Törna i Ullånger. I rullan anges att han, enligt Krigskollegiets order, skall avträda kompaniet. Ny chef blir A F Taube.
Då infinner sig frågan, var befann sig Erik Svensson de mellanliggande åren? Var han sjuk eller svårt sårad, eller hade han fått tjänst vid något annat förband? Efter genomgång av de flesta svenska garnisoner i utlandet under dess år har han ej återfunnits i någon rulla.
När Ångermanlands regemente 1655 ställs på krigsfot, för att överföras till Tyskland, finns han inte med. Ja frågorna är många. Men en sak är säker, och det är att inte i någon rulla bär han tillnamnet Trana. Kanske den framtida forskningen kommer att ge svar på frågorna.
Erik Svenssons värja, som ännu förvaras i Stöde kyrkas torm, är i sig en klenod. Själva klingan mäter 92 centimeter och är nästan 5 centimeter bred vid parers­tången. På klingan är ingraverat den stolta devisen: In hot signo vintes. Pro Rege et Pro Lege. Detta skulle fritt översatt betyda: I detta tecken skall du segra för konungen och folket.

Källor:
Armens rullor 1628:10, 1635:33, 1638:5, 1641:3, 1643:10, 1646:10, 1648:10, 1648:10 samt 1657:4.
Hälsinge regementes historia.
Från Femern och Jankow till Westfaliska freden. Minnesskrift från Försvarsstabens krigshistoriska avdelning.

Inskickat av: andreas@viggesidan.com